Namnen är justerade för att undvika identifiering. Peeteli församling välkomnar efter bästa möjlighet besökare på barnhemmet. Därför är namnändringen särskilt viktig.
Irene (18) och hennes syster Simone (15) hörde till den första grupp av barn som församlingen kom i kontakt med. Deras äldre bror Andres (21) var den förste som fick en egen lägenhet från stadsstyrelsen. Deras mamma var alkoholist och dog under 2001. Pappan bor i Moskva och de har ingen kontakt med honom. Den enda släkting de har i Estland är mormodern, men hon kan inte ta hand om barnen.
Före det att de kom till barnhemmet hade Irene gått till skolan oregelbundet. Hon gick under 2001 ut nionde klass och utbildar sig nu till kock. Simone hade aldrig varit i skolan innan hon kom till barnhemmet. Hon hade rökt sedan treårsåldern och försöker nu att sluta med de vanorna. Hon kan inte gå i vanlig skola utan går i en specialskola. Nu tycker hon om skolan och kan läsa och skriva.
Anita (16). Hon och hennes bror Robert (20) var också medlemmar av den ursprungliga gruppen. Hennes bror bor nu på ett rehabiliteringscenter i Tallinn och försöker att klara sig själv. Anita går i åttonde klass och klarar sig bra. Pappan existerar inte och mamman är hemlös.
Alla (13) och Rene(12) är syskon och födda i Armenien. De har helt annorlunda temperament än de andra barnen. De klarar sig dock bra nu. Båda går till skolan regelbundet – Alla i sexan och Rene i femman. Rene har bott på barnhemmet sedan 1998 och Alla har tillåtits bo på hemmet sedan januari 2002. Deras mamma kan inte behålla arbeten och har ingen fast bostad. De har inte sett sin pappa, men säger att han bor i Armenien.
Kolja (10). Till följd av sin alkoholism har hans mamma nekats rätten att ta hand om sina barn. Pojken har levt med sin mormor. Hon har tyvärr slagit pojken regelbundet, något som gjort honom aggressiv och dessutom gjort det svårt för honom att vara tillsammans med de andra barnen. Hans skolgång är problematisk. Han har sniffat lim i åratal och är obalanserad. Han går i en specialskola. Vi hoppas att han snart skall kunna gå i en vanlig skola.
Victor (13) och Tom (10) är två bröder. De har två ytterligare bröder; en av dessa bor i fosterfamilj i södra Estland. Pojkarna hörde också till gänget. Pappan är okänd. Mamman dog under 2000. Hon var våldsam med barnen.
Victor ritar bra och går i konstskola. Han har sniffat lim men klarar sig trots det bra i skolan. Tom har också sniffat lim, men som följd av sniffandet och av rökning har han förlorat en njure. Skulle han försöka att sniffa eller röka igen kan det sluta med döden. Han är vänlig för övrigt och gillar att spela fotboll.
Varje barn har
sin bakgrund, där föräldrar och andra vuxna på ett eller annat sätt gjort
barnen illa. Att få komma till barnhemmet i Peeteli har blivit deras hopp. Låt
oss hoppas att inte det hoppet tas ifrån dem!